´Vad innebär celiaki, laktosintolerans och glutenintolerans?
Många människor upplever obehagliga symtom efter att ha ätit vissa livsmedel, särskilt de som innehåller gluten eller laktos. Två av de vanligaste orsakerna till detta är celiaki och laktosintolerans. Det finns också en viss förvirring kring begreppen glutenintolerans och celiaki, eftersom de ibland används synonymt trots att de inte är exakt samma sak.
I det här inlägget reder vi ut vad celiaki, glutenintolerans och laktosintolerans innebär, vilka symtom de kan ge, hur de diagnostiseras och hur de hanteras i vardagen.
1. Vad är celiaki?
Celiaki är en autoimmun sjukdom där kroppens immunsystem reagerar negativt på gluten, ett protein som finns i vete, råg och korn. När en person med celiaki äter gluten, utlöser det en inflammation i tunntarmen, vilket skadar tarmluddet som är viktigt för näringsupptaget.
Symtom på celiaki
Celiaki kan ge många olika symtom, och de varierar från person till person. De vanligaste symtomen inkluderar:
- Magproblem som diarré, förstoppning, gaser och uppblåsthet
- Näringsbrist och viktminskning
- Trötthet och orkeslöshet
- Blodbrist (anemi) på grund av dåligt upptag av järn
- Hudutslag (dermatitis herpetiformis)
- Depression och nedstämdhet
- Värk i leder och muskler
Det är viktigt att notera att vissa personer med celiaki inte har tydliga symtom men ändå kan få skador på tunntarmen om de äter gluten.
Diagnos och behandling
Celiaki diagnostiseras genom ett blodprov som mäter antikroppar mot gluten samt en tunntarmsbiopsi som visar om tarmluddet är skadat.
Den enda behandlingen för celiaki är en strikt glutenfri kost hela livet. Detta innebär att man måste undvika alla livsmedel som innehåller vete, råg och korn. Efter en tid på en glutenfri kost brukar tarmen återhämta sig och symtomen försvinna.
2. Vad är glutenintolerans (icke-celiakisk glutenkänslighet)?
Glutenintolerans eller icke-celiakisk glutenkänslighet är en tillstånd där personer får symtom av gluten utan att ha celiaki eller vetemjölallergi.
Till skillnad från celiaki orsakar glutenintolerans inte en autoimmun reaktion eller skada på tunntarmen. Däremot kan personer med glutenintolerans uppleva liknande symtom som vid celiaki, exempelvis:
- Magproblem som uppblåsthet, gaser och magont
- Trötthet och hjärndimma
- Huvudvärk och ledvärk
Diagnos och behandling
Det finns inget specifikt test för glutenintolerans. Diagnosen ställs genom att utesluta celiaki och vetemjölallergi och sedan testa en glutenfri kost för att se om symtomen förbättras.
Behandlingen är individuell – vissa behöver undvika gluten helt, medan andra kan tåla små mängder.
3. Vad är laktosintolerans?
Laktosintolerans innebär att kroppen har svårt att bryta ner laktos, vilket är en sockerart som finns i mjölk och mejeriprodukter. Detta beror på brist på enzymet laktas, som behövs för att spjälka laktos i tunntarmen.
Olika typer av laktosintolerans
Det finns olika former av laktosintolerans:
- Primär laktosintolerans – Den vanligaste formen, där laktasproduktionen minskar naturligt med åldern.
- Sekundär laktosintolerans – Tillfällig laktasbrist som kan uppstå efter en tarminfektion eller vid sjukdomar som celiaki och Crohns sjukdom.
- Medfödd laktosintolerans – Mycket ovanlig och innebär att barnet föds helt utan förmåga att producera laktas.
Symtom på laktosintolerans
Symtomen uppstår ofta en till två timmar efter att man har ätit mjölkprodukter och kan inkludera:
- Magknip och kramper
- Diarré eller lös mage
- Gaser och uppblåsthet
- Illamående
Diagnos och behandling
Laktosintolerans kan diagnostiseras genom:
- Laktosbelastning – Man dricker en laktoslösning och ser hur kroppen reagerar.
- Gentest – Används ibland för att avgöra om man har primär laktosintolerans.
Behandlingen går ut på att undvika eller minska intaget av laktos. Många med laktosintolerans kan fortfarande äta små mängder laktos, särskilt i laktosfria eller låglaktosprodukter.
4. Skillnader mellan celiaki, glutenintolerans och laktosintolerans
| Tillstånd | Orsak | Symtom | Diagnos | Behandling |
|---|---|---|---|---|
| Celiaki | Autoimmun reaktion mot gluten | Magproblem, trötthet, näringsbrist, hudutslag | Blodprov och tunntarmsbiopsi | Livslång strikt glutenfri kost |
| Glutenintolerans | Okänd mekanism, ej autoimmun | Magproblem, trötthet, huvudvärk | Uteslutningsdiagnos | Individuell glutenfri kost |
| Laktosintolerans | Brist på enzymet laktas | Magknip, gaser, diarré | Laktosbelastning, gentest | Minska eller undvika laktos |
5. Att leva med celiaki, glutenintolerans och laktosintolerans
Att hantera en kost utan gluten eller laktos kräver planering, men idag finns många alternativ i butiker och restauranger.
Tips för en glutenfri kost
- Läs alltid ingredienserna på förpackningar.
- Välj naturligt glutenfria produkter som ris, potatis, quinoa och majs.
- Var försiktig med korskontaminering, exempelvis genom att använda rena skärbrädor och bestick.
Tips för en laktosfri kost
- Byt ut vanlig mjölk mot laktosfria alternativ som havremjölk eller mandelmjölk.
- Många hårda ostar är naturligt laktosfria.
- Laktasenzym i tablettform kan hjälpa vid tillfälligt intag av laktos.
Sammanfattning
Celiaki är en autoimmun sjukdom där gluten skadar tunntarmen och kräver en strikt glutenfri kost. Glutenintolerans är en känslighet för gluten utan att tunntarmen tar skada, medan laktosintolerans beror på brist på enzymet laktas och leder till svårigheter att bryta ner mjölksocker.
Att ha någon av dessa tillstånd innebär vissa utmaningar, men med rätt kunskap och kostförändringar kan de flesta leva ett symtomfritt liv.